Fler frågor&svar

Upptid Ownit

Ownit garanterar 99,8% SLA mätt per kalendermånad. Notera dock att Ownit under senaste perioden haft 99,96% SLA inkluderat planerade driftarbeten.
Senaste resultatet för Q1 2013, hela nätet:
Median SLA value: 100,000%
Average SLA value: 99,965%
Standard devitation: 1.049%

Är det befintlig samfällighetsförening som tar lån

Nej. Det är ”Annehem Fiber Samfällighetsförening” som tar ett lån.

Vad är relationen mellan existerande samfällighetsföreningar

Fiber-erbjudandet riktar sig från ”Annehem Fiber Samfällighetsförening” till enskilda boende.

Det enda ”Annehem Fiber Samfällighetsförening” kommer ha att göra med existerande samfällighet är att den måste ha ett tillstånd för grävning på befintlig Samfällighets mark för att de som vill ha fiber på området ska få lov att ansluta sig.
Om tillståndet inte finns så kommer ingen intresserad på det området att kunna ansluta sig.

Vad händer med befintlig kabel-TV

Fråga: Kommer det vara möjligt att ha kvar ComHem om man ansluter sig till ”Annhemfiber”? Dvs man kan ha två leverantörer för att få ett ännu större utbud. Ni kommer väl inte att ta bort ComHems portar om man ansluter sig till ”Annehemfiber”?

Svar: ”Annehem Fiber Samfällighetsförening” bryr sig inte överhuvudtaget om vad enskilda samfällighetsföreningar gör med sina kabel-TV avtal och kabel-TV nät.
”Annehem Fiber Samfällighetsförening” påverkar inte portar eller utbud på något sätt.
Det är upp till enskilda föreningar.
Där finns förstås möjligheten för enskilda föreningar att säga upp Comhem,.
Men det är som sagt något som varje befintlig samfällighet och boende där kan ta ställning till om den vill.

 

Fråga: Antal fiber per hushåll? Är det en separat fiber till varje fastighet eller 2?

Svar: Det är ett separat fiberpar till varje fastighet – att dra ett extra fiberpar ”om den andra skulle gå sönder” är enligt leverantören inte någon mening med. Kostnaden är inte så stor, men nyttan är ännu mindre. Det är ett fiberpar till varje hus, dvs en optisk fiber i varje riktning vilket garanterar hög överföringshastighet åt båda håll samtidigt till skillnad från kabel-TV/koaxialkabel lösningar.

Fråga: Har ni någon teknisk specifikation på fiberlösningen? Jag är framföralt intresserad av vilken typ av fiber de använder, för att utvärdera hur framtidssäker den är. Om lösningen skall hålla 50 till 100 år, så måste det gå att öka hastigheten avsevärt.

Svar: Sannolikt kommer entreprenören att bygga med standard single mode fiber av typen G.652, se ITU-T för detaljerad teknisk specifikation. För kortare avstånd kommer möjligen multi mode fiber att användas. Att uppgradera till 10 Gbit/s ska inte vara något problem och med de tekniska framsteg som görs så kommer säkert 40 och 100 Gbit/s att stödjas om behovet finns om 20-30 år.

 

Fråga: Finns det någon lägsta garanterad hastighet upp ned per fastighet ? (såg att vi delar på 10 Gbit/s på 200 hushåll vilket ointe är asmma sk som 1 Gbit/s per hushåll och att mer kapacitet skall frigöras om 70% utnyttjas )

Svar: Om vi förstår din fråga rätt så handlar den om vilken garanterad hastighet du kan förvänta dig. I normalfallet så kommer ett test i stil med www.bredbandskollen.se att ge dig, förutsatt att du använder en dator med trådbunden gigabit ethernet port att ge dig runt 600Mbit/s faktiskt hastighet.

Självklart är det så att om alla 200 hushåll kör bredbandskollen exakt samtidigt, så hamnar vi på en betydligt lägre siffra – men eftersom internettrafik inte är en jämn ström av kontinuerlig data så kommer detta i praktiken aldrig att inträffa. Min gissning är att operatören förväntar sig (och, faktiskt redan har lång praktisk erfarenhet av) i genomsnitt en trafik som kanske är 1% av full bandbredd, utslaget över dygnets alla timmar.

Vad du än jämför med – 3G, 4G, ADSL eller internet via kabel-tv så finns det ingen av dessa alternativ som kommer i närheten av fiber – nämnda tekniker kan som bäst komma upp i 200Mbit/s, med en fördröjning som är runt 0,01 sekund. Fiber har en fördröjning på 0,001 sekund. Det låter inte mycket, men med tanke på att en hemsida som Aftonbladets behöver göra hundratals förfrågningar via internet innan alla bilder, text och data är hämtade, så kommer laddningstiden på en vanlig hemsida att i praktiken vara 5-10 gånger snabbare – och detta har ingenting med bandbredd eller överföringskapacitet att göra – bara fördröjningen.

Inte en lätt fråga att svara på, och ju mer man gräver i prestanda på internet, desto svårare är det att beskriva alla de faktorer som tillsammans bidrar till din ”hastighetsupplevelse” när du surfar.

 

Fråga: Kan ni klargöra lite mer kring de extra kostnader på 5000 -10000 per hushåll i norr + extra månadsavgift jfrt andra områden?

Svar: Vi blandade ihop Norr och Syd i erbjudandet. Vi ber verkligen om ursäkt för det.
Det ska vara 5000-10000 per hushåll i Syd
Och 1000-2000 per hushåll i Norr.
Annehem är ett tättbebyggt område med ”många hus per löpmeter”. Dock är det så att Annehem Norr och Syd utmärker sig med betydligt längre avstånd mellan husen, samt avsaknad av samfällighetsmark som leverantören kan gräva i. Även anslutningsgrad påverkar grävpriset – det är helt enkelt antal meter grävning per intresserat hushåll som räknas, och som vi behöver justera investeringspriset efter.

Du kan gärna titta på denna kartan: http://fiber.annehem.net/out/karta.png
Där syns tydligt den extra grävning som krävs för att dra fibern hem till intresserade på Annehem Norr/Syd jämfört med andra områden. Vi vill ge alla på Annehem möjligheten att ansluta sig på ett för alla rättvist sätt.
Grävfirman gav oss besked att områdena Nord och Syd är för glesa och därför inte kan ingå i offerten.
Då sade vi att vi vill gärna ge dessa boende ett besked.
Är det möjligt att ansluta dem även vid aktuell gles fördelning.
Jo, till en extra kostnad, som kan hamna på 1.000-2.000 extra för Norr och 5.000-10.000 extra för Syd vid nuvarande anslutning, men kommer det fler på rätt ställe så blir det billigare.
Extra månadskostnad är att vi betalar hyra för ledningar på kommunal mark och eftersom dessa områden har nästan alla ledningar på kommunal mark så blir det högre kostnad för detta. Tyvärr är det svårt att veta detta på förhand innan vi vet exakt vilka som vill ansluta sig. Först då går det att räkna på det.
För de andra områdena var det enkelt att räkna.

 

 

Fråga: Är vi bundna till en internetleverantör för alltid?

Svar: Det finns två nivåer på frihet:

1. Frihet att välja kommunikationsoperatör och internetoperatör gemensamt.
2. Frihet att enskilt välja internetoperatör men INGEN möjlighet att välja kommunikationsoperatör.
Det går inte att ha både och.
Det finns olika vägar att gå.
Friheten i alternativ 2 kostar ungefär 150-200 kr per månad.
Friheten i alternativ 2 omöjliggör gemensam upphandling till bra priser.
Genom att välja alternativ 1 har vi fått ner priset på 1000/1000 inkl telefoni till 99 kr/månad.
Det bästa vi kunde få vid alternativ 2 var strax över 200 kronor/månad för 100/10.

Om du värderar den friheten i alternativ 2 högt så är internet via så kallad öppen fiber eller för all del ADSL eller i förekommande fall kabel-TV eller mobilt bredband kanske ett bättre val.
Då kan du välja att själv betala indragning av fiber helt och hållet elle gå ihop med dina grannar om en lösning där ni betalar någon aktör som t.ex. Lunds Energi eller Telia en viss del av anslutningskostnaden och så sköter dessa aktörer kommunikationsoperatörstjänsten mot 150-200kr/månad och så kan du sedan fritt välja internetoperatör.

Alla lösningar kan inte passa alla och det går inte att erbjuda både och.
Samtliga initiativtagare i denna sammanslutning vill ha frihet på alternativ 1.

 

Fråga: Måste vi alla välja samma leverantör?

Svar: Du är välkommen att gräva ner en egen fiber hem till dig. Men – som privatperson kommer du ha svårt att hitta ett företag som är villiga att hantera detta med dig som enskild person. Det finns ingen ekonomisk vinst någonstans i ett sådant scenario.
Därför finns det företag som gräver ner fiberkabel till många hushåll, och som sedan hyr ut denna till dig – och därmed ger dig möjligheten att ”välja” internetleverantör. Vi har valt bort detta alternativ, eftersom det i de fall vi har undersökt ger en större totalkostnad

 

Fråga: Som jag har förstått det så bildas samfälligheten enbart för att kunna få ett lån. Det står i texten att man som enskild inte kan betala hela investeringskostnaden vid start, eftersom vi måste vara en samfällighetsförening för att få lån. Varför kan man helt enkelt inte säga vad investeringskostnaden blir per fastighet, som engångskostnad, så kommer grävarna och drar in kabeln och så är det klart sen?

Svar: Vi har valt denna väg med samfällighet och ett gemensamt lån.

Där finns gemensamma delar i ett gemensamt fibernät, någon behöver äga detta.
Nätet går framförallt på kommunal mark och på samfälligheters mark.
Det ska registreras och någon behöver stå som ägare och någon behöver betala hyra för detta också.
Du kan inte som enskild äga fiber och fiberrör som går på någon annans mark.
Det måste vara någon organisation som står som ägare.
En samfällighetsförening med en gemesamhetsanläggning är helt enkelt det mest korrekta och bästa upplägget för detta ur markägares synpunkt.
Alternativet är att du låter en tredje part stå som ägare.
Och du är du bunden och låst till denna för all evig framtid.
Och du har absolut inget ägande i det.
Genom en samfällighetsförening har din fastighet ett faktiskt delägarskap i anläggningen.

Vi tror att denna lösning kommer locka flest intresserade.
Inte alla, för det passar naturligtvis inte alla.
Men flest, och om många går med i en lösning så blir priset bättre för alla.

Samfälligheten kommer få ett förmånligt lån.
Fiberanläggningen och samfällighetsupplägget är en väldigt bra säkerhet.
Vi har kontakt med tre banker som ser detta som ett mycket bra projekt.

Samfälligheten kommer få en förmånlig upphandling av anläggning såväl som internettjänster eftersom det är en organisation.

 

Fråga: Hur är bidningen till Ownit? Om det fungerar som de säger så är det ju bra. Men vad händer om det i just mitt hus faller sig så att det fungerar sämre? Har jag några alternativ då överhuvudtaget – eller sitter jag med Svarte-Petter för all framtid?

Svar: Om det skulle visa sig att Ownit inte kan hålla rimlig standard jämfört med vad vi förväntar oss, så är det en styrka att vi har en gemensam upphandling och ett gemensamt avtal. Som privatperson är det svårt att säga emot och bestrida villkor – men – som 200 kunder har vi en betydligt bättre position att ställa krav och önskemål. Javisst, som privatperson kan man rösta med fötterna och avsluta abonnemang och välja ett annat. Dock så har våra intervjuer med andra redan existerande fiberföreningar givit oss stort förtroende för Ownit, som räknas som – såvitt vi kan se det – den bästa leverantör som går att få tag i.
Fiberlösningen är symmetrisk – funkar den dåligt för en, så kommer den fungera dåligt för alla – och då gör vi någonting åt det. Det är inte som ”avståndet till närmaste telestation” – här spelar avståndet till fibercentralen ingen roll för hastigheten. Alla får 1GBit/s. Vi äger fiberledningarna – vi kan tillsammans väljas vilken internetleverantör vi önskar.

 

Fråga: Som jag förstår ingår det i erbjudandet att leverantören drar in en kabel i huset om det är möjligt, i annat fall fram till fram eller baksida av huset. Jag bor på Banergränden, Pukan 1 i friliggande 2-planshus.

Svar: En grävfirma har tittat på husen på Bivacken (som liknar Pukan), men om just din hustyp tittades på vet jag inte. Du har, såvitt jag vet, ett elskåp som sitter i anslutning till förrådet. Dit kommer ComHems koaxialkabel, el och telefon ”in” till ditt hus. Sedan kopplas dessa vidare ”in i tvättstugan”. Det finns ritningar för detta, men detta är vad jag tror mig komma ihåg från att ha sett dina grannars förråd och tvättstugor.
Man kommer, så gott det går, att försöka hitta något av de rör som leder in till elskåpet. Detta för att minimera åverkan på trädgård och stenläggningar. Tyvärr – enligt regler och avtal – så äger vare sig du eller Pukans samfällighet Elrör eller telerör inne på samfällighetens mark. Det betyder att vi inte kan använda dessa redan lagda rör. För Pukan 1 så äger samfälligheten de rör som är nerlagda för Kabel-TV på samfällighetens mark, och du de rör som är lagda på din mark. Kabel-TV nätet är lagt som ett ringnät, vilket inte är optimalt för fibernätverk. Beräknad livslängd på befintliga Kabel-TV-rör är också betydligt kortare än vad vi önskar, varför infrastrukturen fram till din tomtgräns kommer läggas i nya rör.
 

Fråga: Jag antar att Com Hem lösningen kommer bestå i området då de flesta säkert vill ha kvar det analoga basutbudet? Det innebär i så fall att nuvarande Com Hem kabel in i huset måste vara kvar. Vet du om det är möjligt att använda samma kanal (rör) in i huset för fibern? Eller tänker man sig att dra en ny kanal? Jag bor i ett av de fristående 2 planhusen (på Pukan 1) och vill gärna ha dragningen in i tvättstugan där jag har utgått vid dragning av nätverk inne i huset. Vet du om detta diskuterats vid de undersökningar som gjorts?

Svar: Ja, alla nuvarande ledningar in till ditt hus kommer vara kvar. ComHem kommer finnas kvar, så länge Pukans samfällighet väljer att använda dem. Såvitt jag vet så är det tidigast 2016 som Pukan kan säga upp avtalet om analogt basutbud med ComHem. Och, ärligt talat – fiberindragningen till ditt hus har egentligen ingenting med TV att göra, såvida du inte aktivt tar ett val att välja TV via fiber. Vi har avsiktligt _inte_ tagit med kollektivanslutning till TV via fibern, för det skulle göra installation och avtal mycket krångligare än vi önskar.

När vi har ett skarpt avtal, det är egentligen först då som en grävansvarig person kommer gå runt och planera lösning för varje inblandad hustyp – vi har försökt få denna information sen länge, men det är helt enkelt för mycket jobb att planera ett så stort grävjobb för att någon leverantör vill ”ta risken” att planera i flera veckor utan att vara säkra på att få jobbet.

 

Fråga: Ni anger i tidigare utskick ett pris om 314 kr/mån. Är detta en garanterade prisnivå om kraven på anslutningsgrad uppfylls? Om så inte är fallet hur hanterar ni en situation där ni ser att det kommer bli väsentligt dyrare per fastighet (t.ex. till följd av väsentligt högre entreprenadkostnad)?

Svar: Lånen vi tar är rörliga, och omförhandlas på 5 år. Så gör bankerna, så så måste vi göra. Oavsett om vi lyckas göra allt till en fast kostnad, så kommer totalkostnaden att vara oförutsägbar. Vi har valt att 314kr/månad är fast, och istället kommer antal månader ändras. Det kanske blir 11 år, kanske 9 år eller 13, det är mycket svårt att gissa i nuläget. 

 

Fråga: Jag har själv arbetat som beställare av anläggningsarbeten under många år och kan bara uppmana er att ta höjd för att slutkostnaden har en tendens att bli väsentligt mycket högre än anbud/kontraktssumma (förlägga fiber bör väl dock betraktas som relativt okomplicerat och schaktdjupen är små så förhoppningsvis är riskerna vid denna typ av arbeten mindre).

Svar: För grävarbetet så hävdar de tre grävfirmorna vi varit i kontakt med att de har så pass stor erfarenhet att de kan ge bra offerter. Vi kan vara trygga i att Annehem inte är den första fibergrävningen som de kommer genomföra. De har erfarenhet, och priserna vi fått verkar sunda. Det skärs ett 30-40cm brett spår i asfalt, ett rör läggs ned och asfalten limmas ihop igen. Att gräva i gräs kostar hälften så mycket som att lägga rör i asfalt. Marksten är också enkelt att plocka upp och lägga tillbaka. Men, i det stora hela, så är det som du säger relativt okomplicerat.

 

Fråga: Jag har idag Internetanslutningen via mitt företag, har kontoret i hemmet. Skulle det vara möjligt att göra på samma sätt med fiberalternativet? Egentligen hänger det väl på ifall jag kan få fakturan utställd i företagsnamnet och hur specifikationen är formulerad.

Svar: Inga problem. Du är betalningsansvarig men vi kommer tillhandahålla en mall där du själv kan skapa en faktura med önskad specifikation och fakturamottagare och skicka dit du vill.

 

Fråga: Har ni kollat kollat vilka tomrör som finns för fastigheterna i resp samfällighet? Tex i vårt fall Pukan 1. De rör som jag känner till ägs väl av diverese infrastrukturbolag som Telia, ComHem, Lund Energi etc? Finns det tomrär som vi som fastighetsägare eller som samfällighetsföreningen äger?

Svar: Telia/Skanova äger sina tele-rör som är byggda som stjärnnät. Varje förening äger sitt kabel-TV-nät som är byggt som ett ringnät. Vi har utvärderat det som ett alternativ men beslutat för att INTE använda Telia/Skanovas tomrör på samfällighetens mark. De kostar pengar att hyra och ägandefrågan blir osäker för framtiden. Kabel-TV-ringnätsrören är inget bra alternativ utan fiber ska gå i ett rör till varje hus.

 

Fråga: Om tomrör inte finnes, hur tar sig entreprenören från gatan fram till fasaden i vår fastighet?

Svar: Du som fastighetsägare äger alla tomrören på din tomt och de kommer med största sannolikhet att användas den sista biten. Det går inte garantera det för alla enskilda hus eftersom någonting kan vara annorlunda i något enskilt hus. Det får vi veta först när entreprenören kommer igång och är vid varje hus, hur det går med det huset.

 

Fråga: Hur bindande är anmälan den 12 maj? Om det visar sig att lösningen för att komma in genom fasaden i vår fastighet måste genomföras av oss själva enligt texten i ert bifogade material så skulle vi vilja veta det innan vi skriver på en bindande anmälan. Citat: ”För de fastigheter som skall anslutas som tidigare hade enstegstätad fasad, där befintlig kanalisation av någon anledning ej går att använda, där får kunden själv ombesörja kanalisation in i fastigheten.” (det är inte kostnaden utan lösningen som bekymrar oss mest).

Svar: Den anmälan är bindande och faller ifrån endast om föreningen av någon anledning inte skulle nå upp till 60% anslutningsgrad eller inte ge tillstånd till grävning på föreningens mark. Jag och många andra sitter alla i samma f.d. enstegstätade hus och räknar med att det kommer gå bra att lösa detta på något sätt. Vi är alla väldigt måna om våra hus. NCC har på direkt fråga om detta sagt att vi absolut inte under några omständigheter ska göra hål i våra hus.

 

Fråga: Kan vi anta att tex emailadresser via tex telia inte kommer att kunna användas längre?

Svar: Om du säger upp ett abonnemang hos Telia är det bäst att ringa Telia och fråga vad som händer med mailadress.

 

Fråga: kommer det att gå att behålla existerande 12 Volt telejack om så önskas?

Svar: Befintlig fast telefoni påverkas inte alls av fiberdragningen. Om du vill använda telefoni via fiber, vilket kostar 0:- i månaden för oss, så kopplas denna enklast in på befintliga telejack och du använder din/dina telefoner precis som vanligt.

 

Fråga: Vi som inte idag är med i samfällighet. Hur ser det ut med bemanning, finns det någon ordförande etc. Vem/vilka är/blir ansvariga?

Svar: Det kommer bildas en helt ny samfällighet. Alla fastigheter kommer ha en andel och en rösträtt och ordförande och styrelse kommer röstas fram på första mötet. All praktisk ekonomi kommer läggas ut på extern part så arbetet för styrelsen kommer vara minimalt.

 

Fråga: I något av utskicken så finns det en uppskattat kostnad för att dra trådat gigabit i huset (inte som en del av erbjudandet). När ni har undersökt det vilken typ av lösningar har ni tittat på då och vilka hustyper, då jag antar att det skiljer sig?

Svar: Den uppskattningen var en mellan-tummen-och-pekfingret-uppskattning av en installatör utan att ha tittat på husen. När vi väl har ordnat och beställt fiber så tänker vi oss att vi kan handla upp den möjligheten per hustyp från någon firma och erbjuda det gemensamt med detaljerat pris per hustyp.

 

Fråga: Vad händer med investeringslånet om man flyttar?

Svar: Lånet är bundet till fastigheten och inte till er som fastighetsägare. Den nya ägaren till huset på Annehem blir den som tar över betalningarna.

 

Fråga: Var kommer fiberkabeln in?

Svar: Det är inte klart än. Leverantören kan inte svara på det innan de sätter igång. Vi har sagt att inga hål för göras i hus med f.d. enstegstätad fasad. Troligast är att befintlig kanalisation på tomtgräns kommer användas, dvs. antingen kabel-TV-rör eller tele-rör. Eller el-rör. Då kommer det där kabel-TV eller Tele kommer in i huset.

 

Fråga: Hur kommer fiberkabeln vidare ut till uttagen? Vem ser till att detta sker/betalar kostnaden?

Svar: Varje hus får en fiber dragen till en fiberkonverter som sätts på närmsta ställe där kabeln kommer (alltså troligen kabel-TV eller tele-rör). Det är inte möjligt att bestämma det i förväg. På  fiberkonvertern/smarta routern finns ett antal portar som kan kopplas direkt till en eller flera datorer. Denna router är även trådlös, så du kan koppla in laptop/smartphone/tablet/iPad/datorer etc. utan nätverkskablar. Den som vill ha nätverkssuttag inne i huset får bekosta det själv. Vi kommer ta in offerter på detta eftersom där finns en del som kommer vilja ha det. Det blir en upphandling av fiberföreningen men det blir en affär utanför fiberföreningen. Beställningen sker i så fall mellan enskild fastighetsägare och entreprenör.

 

Fråga: Vilka saker tillkommer som jag måste betala och som inte ingår i avgiften?

Svar: Ingenting.

 

Fråga: Om det blir något fel på fibernätet – vem bekostar reparationen?

Svar: Fiber går normalt inte sönder om inte någon gräver sönder den. Själva fibern beräknas ha en livslängd på 25-50 år (50-100 år för rören där fibern kan bytas ut). Om den grävs sönder så får den som grävt sönder bekosta reparation. Vår kommunikationsoperatör (första 5 åren Ownit) felsöker, undersöker och driver på den som gjort det. Den nya fibersamfällighetsföreningen avsätter varje månad till en reparations- och underhållsfond för ett framtida underhåll på 50 års sikt. 5 kr/fastighet/månad = 12.000 kr/år vid 200 hus. Det ger 120.000 på 10 år vilket anses vara en väl tilltagen underhållsfond för ett fibernät.

 

Fråga: Varför finns det inga alternativ till betalning? Som att man tar kostnaden på en gång och slipper lånet. Att man själv står som beställare och kan göra rotavdrag.

Svar: Vi har tagit upp frågan med lantmätare på Lunds kommun. De återkom efter någon veckas utredning och sade att konstruktionen med samfällighet förutsätter att alla som befinner sig på samma fysiskt avgränsade område behandlas på samma sätt. Det går enligt dem alltså INTE att några betalar ett belopp i förskott. Det är en nackdel för den som skulle vilja betala av allting själv. Det fanns flera som var intresserade av det. Eftersom lantmätaren sade att det inte går så får vi göra som vi har gjort. Det finns också fördelar med att hantera alla lika, rent hanteringsmässigt. Det blir billigare att administrera och enklare och hantera och enklare att kommunicera. Rot-avdrag beräknas ge en besparing på runt 1000 kr, MEN då måste grävfirman skriva ett avtal med varje fastighetsägare och skicka en faktura till varje fastighetsägare, och de beräknar att merkostnaden för den hanteringen blir ungefär lika stor som rot-avdragets besparing.

 

Fråga: Hur vet vi att de 99kr/mån inte blir 200 rätt som det är?

Svar: Vi skriver ett avtal om 5 år på 99 kr. Det priset förändras inte på dessa 5 år. Efter 5 år behöver vi nytt avtal. Antingen ny leverantör eller så förhandlar vi med samma leverantör. De avtal där Ownit haft i Lund om 5 år har föreningar efter 5 år fått billigare internet eller högre hastighet efter 5 år. I alla år sedan internets början har priset på internet när det köps i ”storpack” gått ner varje år, eller högre hastighet har erhållits för samma pris. Vi köper (om vi är 200 hus) internet för 237.600 kr inkl moms per år för EN internetanslutning och en faktura till vårt område (plus några olika ip-nummer som ingår och lite kundsupport för dessa hushåll). I huvudsak är det ETT avtal och EN internetanslutning som handlas upp. Ungefär som om vi vore ett stort företag som vill koppla på oss på internet. Den marknaden har funnits i alla år och där har priserna stadigt gått ner/hastigheterna gått upp. Det är i praktiken på den marknaden vi befinner oss och det är där vi handlar upp.

 

Fråga: Vad behöver jag för att omvandla signalen som kommer in typ modem/router?

Svar: In i huset har du en fiberkonverter/smart router, där kan du koppla in dina datorer antingen trådlöst direkt eller koppla på en dator via nätverkssladd, eller en egen router till vilken du kan koppla flera datorer trådlöst eller via sladd.

 

Fråga: Har ni någon information kring modem/router och vem som kommer äga denna? (Kommer jag att fortsätta kunna göra detaljerade, egna inställningar i routern som idag när jag själv väjer/äger denna utrustning? Kommer jag att kunna välja och köpa modem/router själv? Att kunna göra egna inställningar i denna utrustning är extra viktigt för mig.)

Svar: Fiberkonvertern (”den som gör om fiber till Ethernet”) ägs och supportas av Ownit som byter ut den om den är trasig. Ja, du kommer kunna sätta en egen router kopplad till fiberkonverterns Ethernetuttag och där kan du göra vilka inställningar du vill. Då kan du få fiberkonvertern/smarta routern att bara bete sig som en brygga och modem.

 

Fråga: Måste minst 60% inom resp. samfällighet tacka ja för att denna fiberlösning skall bli av för alla som bor i ett samfällighetsområde? Och utöver detta, måste minst 60% inom område norr tacka ja för att denna fiberlösning skall bli av för oss inom område norr?

Svar: ja och ja

 

Fråga: Vilka var frågorna vid enkäten och när ställdes dessa frågor? Tacksam om ni kan sända frågorna till oss.

Svar: Det var en fråga, i början av 2013: Är ni intresserade av att vara med och få internet med 1000 megabit/s hastighet inkl. telefoni för 79-150 kr per månad? Kostnad för investering i att gräva och ansluta fiber till fastigheten tillkommer. Investering betalas med t.ex. 200 kr/månad under begränsad tid och ägs av fastighetsägaren. Ja eller Nej.