Går ni i tankar på att bygga fibernät.
Vi delar här med oss av det vi kan, som kanske kan hjälpa er med ert fibernät.
Här är några av våra erfarenheter (baserade på detta mycket lyckade projekt, såväl som några misslyckade projekt som försökte genomföras tidigare)
- Hitta några likasinnande som ser fördelar och som vill ha fiber.
Bry er inte om dem som tycker det finns andra alternativ än fiber. - Bry er inte om befintliga föreningar och styrelser. Ställ frågan till enskilda. Man behöver inte bygga till alla. Det är komplext och långsamt att gå via existerande organisationer till att börja med (så småningom kan det visa sig att existerande organisation kan vara bra när antalet intresserade är tillräckligt).
- Bry er inte om att blanda in TV. Fokusera på internet (TV är en möjlighet, men svårt att slå ihop, frågan blir lätt för komplex).
- Gå ut med en första förfrågan till dina granner, använd t.ex. google docs formulär för att samla in svar elektroniskt, namn, epost och gatuadress och ställ frågan är ni intresserade av fiber Ja eller Nej.
- Det är väldigt mycket hönan eller ägget. De flesta vill veta vad de tackar ja till, hur mycket det kommer att kosta innan de visar intresse Samtidigt är det svårt för leverantörer att ge någon prisindikation om ni inte har ett antal som är intresserade.
Om ni når över 60% då så är ni hemma. Når ni över 35% är det fortfarande möjligt. - Ett sätt kan vara att ta in offerter baserat på 60% anslutning så ni har en ungefärlig uppfattning ni kan delge era boende en ungefärlig uppskattning. Så gjorde vi.
Ni behöver kontakt och pris från projektledning+internetleverantör+kommunkationsoperatör, vi valde Ownit.se och kan varmt rekommendera dem.
Ni behöver också kontakt och pris från installatör/grävfirma. - Låt er inte nedslås av pessimister och nejsägare, de finns alltid.
Fokusera i stället på dem som är positiva. - I slutändan när det väl närmar sig så kommer många fler med än de som visat intresse.
- Erbjud enkla och så få alternativ som möjligt.
Allra enklast är ett finansieringsalternativ och Ja eller Nej.
Få och enkla alternativ gör att fler går med, vilket gynnar alla. - Alla kommer inte kunna få det exakt som de vill, därför är det bäst att hitta ett enkelt attraktivt upplägg som är lätt att förstå och som många tackar ja till. Då blir det bättre för alla.
- Var beredda på att förutsättningar plötsligt kan förändras, låt er inte nedslås av det.
- Var beredda på att lägga ner mycket tid och på att knacka dörr och prata med och förklara för grannar. Ert erbjudande kommer förmodligen bli väldigt attraktivt och bra, och av någon anledning så har många svårt fär att ta till sig det.
- Besluta er för vilken modell ni väljer (detta är en central fråga)
a) Egenägt internet. Er sammanslutning bygger och bekostar den passiva fiberanläggningen och äger den i all evighet. Fördel: Alla får det bästa tänkbara internet till väldigt lågt pris. Nackdel: kräver en lite större aktiv insats inledningsvis från de boende. Kräver en större initial investering då ingen sponsrar investeringen utan hela kostnaden måste betalas av de boende. Det krävs en sammanslutning som äger nätet, det kostar ca 500 kr/fastighet att bilda en samfällighetsförening men det är förmodligen den bästa lösningen och en hanterlig kostnad om det inte finns en existerande samfällighetsförening. Det är möjligt att låna pengar gemensamt till projektet med det upplägget. Samfällighetsföreningen kan beställas utan att några pengar finns, beställning av fibernät görs om pengar lånas till anläggningen, först när samfällighetsföreningen är bildad. Det kan ta ett halvår att bilda samfällighetsförening. Det är möjligt att minimera administration genom att lägga ut all information och debiteringslängder på internet samt att lägga ut administration på en extern redovisningsbyrå för en förhållandevis låg kostnad. Då krävs det ingen större insats av de boende, mer än ett formellt möte som fastställer det som redovisningsbyrån tagit fram. Samt att var 3-5 år upphandla kommunikationstjänst och operatörstjänst.
b) Annanägt internet ( ”öppet stadsnät” / ”öppen fiber” ). (exempel på ”annanägare”: Telia/Skanova, Kommunala energi/stadsnätsbolag.) Fördel: kräver mindre insats av aktiva. Någon annan tar hand om mycket. Oftast något mindre initial investering eftersom anläggningsägaren ofta sponsrar den initiala anläggningskostnaden något. Nackdel: Någon annan kommer alltid äga nätet och alltid ta betalt för det.
Det finns här möjlighet att enskilt välja bra/snabbt eller dåligt/långsamt internet, några tycker det är en nackdel, andra tycker det är en fördel. - Vi valde egenägt med ny samfällighetsförening för de som är intresserade och tycker det är bra. Men det kan såklart också bli bra med annanägt för dem som väljer det.
Det finns goda och lyckade exempel på bägge alteranativen.
Sammantaget så har de som valt egenägt alltid billigare och snabbare internet, men de har behövt lägga ner mer arbete på att komma dit.
När väl anläggningarna är igång så brukar de flesta vara nöjda med vad de än har valt så länge de har fått fiber till ett rimligt pris och möjligheter för alla att välja snabbt internet till hanterliga priser. - Om ni inte har en samfällighet kan ni bilda en sådan.
Dock! Det är viktigt att samfälligheten har ovillkorligt ägande av sin anläggning.
Det vill säga att de markägare vars mark er anläggnings ledningar passerar genom måste ge er motsvarande ett servitut för att det ska vara möjligt.
Så ta reda på vilka markägare som finns som sammanbinder ert grannskap och fråga dem om dessa kan tänka sig att upplåta marken till er i form av motsvarande servitut.
En stor markägare som ofta berörs är kommunen, prata då först med kommunens gatuchef om hur er kommun ställer sig till detta.
Här finns lite material som ni gärna får kopiera och modifiera.
